Regeringen fortsätter stärka försvaret
Det svenska försvaret rustas nu upp på ett sätt som vi inte har sett sedan det kalla krigets dagar. Jag fick själv möjlighet att se hur detta sker i praktiken när jag besökte förband i Skövde och Karlsborg i slutet av oktober. Det är en imponerande verksamhet som bedrivs i Skaraborg och som stärker det svenska försvaret när det gäller allt från mekaniserad strid till drönarförmåga.
Ett starkt svenskt försvar är helt nödvändigt i den osäkra tid som vi nu befinner oss i. Kriget i Ukraina är nu inne på sitt fjärde år. Ryssland utgör även ett hot mot Sverige, Europa och Nato. En fred eller vapenvila i Ukraina skulle möjliggöra för Ryssland att flytta förband till Sveriges närområde. Även globalt finns betydande osäkerhet och konfliktrisker.
Under den innevarande mandatperioden med den moderat-ledda regeringen har försvarsanslaget höjts med hela 100 miljarder kronor i nivå – från 75 miljarder 2022 till ett anslag på 175 miljarder 2026. Detta ger goda förutsättningar för en rad satsningar på både personal och materiel i försvaret.
Antalet värnpliktiga kommer stegvis att ökas från dagens dryg 8 000 utbildade per år till 12 000 2032. Mängden officerare och anställda soldater kommer också att öka. Regeringen har tillfört medel som möjliggjort för myndigheterna att se villkoren för de anställda. Under 2026 läggs större materielbeställningar på bland annat nya ytstridsfartyg, luftvärn, raketartilleri och kryssningsrobotar.
Det ökade försvarsanslaget gör även att Sverige kan vara en framåtlutad Natoallierad som bidrar till många av Natos aktiviteter för avskräckning och försvar. Hittills har Sverige bland annat bidragit med en mekaniserad bataljon till Natos framskjutna närvaro i Lettland. Sverige har även deltagit med stridsflyg i Natos luftövervakning över Polen och med minröjningsfartyg i Natos stående marina styrkor.
Sverige är ett av de länder i världen som har det största militära stödet till Ukraina. Under 2026 och 2027 har regeringen avsatt 40 miljarder per år för militärt stöd till Ukraina. Sedan den ryska invasionen inleddes har Sverige bland annat skickat stridsvagnar, stridsbåtar luftvärns- och artillerisystem till Ukraina. Nu ser vi över möjligheten att exportera Jas Gripen till Ukraina.
Den moderat-ledda regeringen kommer att fortsätta på den inslagna vägen och ytterligare stärka Sveriges försvar. Nästa år kommer Sverige ha ett försvarsanslag som uppgår till 2,8 procent av BNP och ambitionen är att nå Natos mål om 3,5 procent av BNP redan 2030.
Pål Jonson, Försvarsminister