Satsningar på yrkesutbildning när konjunkturen viker nedåt

Svag konjunktur och låg tillväxt är ingen nyhet, men arbetsmarknaden har trots det varit het och bristande tillgång till personal med rätt kompetens är ett återkommande problem när vi möter arbetsgivare. Nu ser vi hur konjunkturen äter sig in på arbetsmarknaden med stigande arbetslöshet i flera sektorer och en förväntan om lägre sysselsättning och högre arbetslöshet i ett par år framåt. En uppgång i arbetslösheten på en procentenhet motsvarar ungefär 50 000 fler arbetslösa nationellt.

Arbete är ett viktigt skydd mot svår ekonomisk utsatthet, därför är stigande arbetslöshet i kombination med hög inflation särskilt kärvt. Regeringen har prioriterat några insatser med särskild betydelse för att skydda hushållens plånböcker, exempelvis att förstärka jobbskatteavdraget med 14 000 kronor för en vanlig familj.

Arbetslösheten var för hög även när ekonomin gick bra. Det finns fortsatt ungefär 100 000 lediga jobb, samtidigt som cirka 400 000 nu är arbetslösa. Många har varit arbetslösa länge, men ändå inte utbildat sig till de lediga jobben. Dessutom befinner vi oss mitt i industrins omställning som påverkar hela samhället. Då blir det extra viktigt för både individen och samhället i stort att tillgången på utbildning som leder till arbete ökar. Regeringen satsar därför rejält på yrkesutbildning:

• 16 500 fler platser på yrkesvux. Reguljär yrkesutbildning på gymnasial nivå rustar människor med färdigheter för jobb i exempelvis industrin eller omsorgen. Det är viktigt att kommuner dimensionerar för hela arbetsmarknaden, och inte bara välfärdens egen kompetensförsörjning. Med förstärkningen blir det totalt 81 500 platser som finansieras med statsbidrag redan nästa år. Samtidigt kräver regeringen av Arbetsförmedlingen att prioritera arbetsmarknadsutbildning och satsa en större del av sin budget på det.

• 7000 fler platser i yrkeshögskolan. Nära samarbete med arbetsgivare och fokus på konkreta kompetensbehov gör yrkeshögskolan framgångsrik. Många som går en YH-utbildning har jobb och nästan alla får jobb. Utbildningsformen är särskilt viktig ör omställning och ökad produktivitet. Yrkeshögskolan byggs ut i tre steg så att det totalt finns 57 000 platser 2026.

• Tvåårig yrkesskola som ett tredje spår på gymnasiet. Ungdomsgymnasiet har två spår – teoretiska program och yrkesprogram – som båda kräver gymnasiebehörighet och ger högskolebehörighet. 15 procent av alla unga klarar inte gymnasiebehörigheten och 25 procent av eleverna på gymnasiet går inte färdigt eller får inte fullständig examen. Nu utreds på Moderaternas initiativ ett tredje spår på gymnasiet med en tvåårig yrkesskola som inte ställer krav på gymnasiebehörighet eller innehåller all teori som krävs för högskolebehörigheten.

Moderaternas arbetslinje bygger på såväl stödinsatser och skattesänkning, som krav och kontroll. Alla som kan arbeta, ska arbeta. Först då kan industrin omställning genomföras med full kraft och god tillgång på utbildad personal.

Theres Sahlström (M),
Kommunstyrelsens ordförande, Skövde

Oliver Rosengren (M)
Riksdagsledamot för Kronobergs län